Jag kunde inte rädda henne denna gång så som jag hade räddat henne för tre år sedan då hon var uttorkad.Då åkte vi in till Danderyd och de satte dropp och hon fick stanna över natten till slutet av nästa dag. Denna gång var inte hennes kropp mottaglig utan den hade sakta stängt av. Hon vägde endast 39 kilo. Jag vet att nu behöver hon inte lida mer och sitta i sin rullstol. Hon sitter uppe i sin himmel och tittar ner på oss och förhoppningsvis ler.
Begravningen var den 19 april kl. 10.30 i Solna kyrka. Det var lilla familjen bestående av Antonia, lilla Emilia, Sven och jag. Mina vänner Josefin och Anne-May kom. Mammas äldsta väninna Sara Zsabka kom och var med på cerminin och även på minnesstunden efteråt som skedde på KS, Vetekatten.
Hennes aska är spridd i minneslunden i Solna kyrkogård. Jag fick ett bevis per brev när det var gjort.
Jag vill minnas min mamma som hon var, snäll, hjälpsam, ställde alltid upp och kom för att hjälpa. Hon var väldigt huslig, hade alltid ordning omkring sig, det var alltid rent och fint runt om oss och vi hade alltid fina kläder. Hon lagade god mat och älskade att sylta och safta av bär som hon plockade själv. Hon var väldigt arbetssam, arbetade som skräddare och sydde kläder på beställning. Ett tag arbetade hon som lärarinna i Filipstad på högstadiet som teckningslärarinna. Hon har även jobbat på SATT Elektronik och i matbutik. Mamma älskade att dansa och gick ofta ut med väninnorna och dansade.
Föddes mitt under kriget och uppvuxen i Ungern så var det en tuff start. Hon växte upp på en vingård och pratade ofta om hur de skördade och gjorde vin av vindruvorna. De hade också några djur, gäss, grisar och höns. Trädgården var stor och det odlades potatis, majs, lök, morötter men även frukt som persikor, äpplen, päron, körsbär. Det fanns också en vinkällare.
jag kommer att sakna henne varje dag.
Söndag morgon är som vanligt stallmorgon. Åkte till ridhuset för att se ett nytt ekipage. Det såg väldigt bra ut och jag blev till och med ridsugen. Hästen är 7 år och är en dansk varmblod. Väldigt fin och hade milda ögon. Verkade jättesnäll.
Därifrån blev det en tur till stallet för att fixa hästen och boxen för att sedan åka och fika en morotssemla på bagarstugan.
När jag ringde min underbara man på vägen tillbaka till stallet så sa han att vår kylfrys har sagt upp sig och vi behöver köpa en ny och byta ut den idag. Plockade upp maken utanför porten och åkte direkt till Bromma blocks. Hittade direkt en kyl/frys som vi lastade in i bilen. Eftersom vi har denna i källaren så köpte vi den billigaste vi hittade.
Hemma igen plockade vi ut kylen, torkade upp all saft som hade kommit ut pga frysta flaskor som hade spruckit eftersom termostaten ställde in sig på frysgrader. Sockrad dryck sitter som berg när det har torkat.
Skulle backa Corvetten när vi noterade att batteriet var helt urladdad. Laddade batteriet en timme och sedan kunde vi starta för att backa 2 meter.
Till slut fick vi ut den trasiga kylfrysen och in den nya kylfrysen. Vi körde den trasiga kylfrysen till återvinningen i Bromma. Den sista platsen fick vi i containern. Kl. 20 hade vi plockat tillbaka alla varor. Det blev också en sväng till stan för att hämta upp ägg som min vän hade köpt.
Väl hemma så hade min underbara man lagat mat och vi kände oss nöjda ochåt lax i ugn, potatis och sallad.
Vänstra kyl/frysen är från 1992
Telefonen ringde igår (7 febr) eftermiddag kl. 16.00 och det fanns ett återbud till nästa dag, dvs denna dag, att röntga hjärtat. Sist sjukvården erbjöd en återbudstid var jag i Kalix, omöjligt att ta den tiden.
Kl. 07.00 var jag på sjukhuset, röntgenavdelningen, redo att anmäla mig. Receptionen öppnade 07.15 och jag var först att anmäla mig. Samtidigt som jag vände mig om var en personalen redan där och hämtade mig. Kl. 07.30 låg jag på britsen, med hörlurar på och lyssnade på P4. Efter 45 min var det klart och kl. 08.30 var jag tillbaka på kontoret.
Resultatet kommer nästa vecka.
En annan utmaning som jag har är att få tag på diabetesmedicin. Det blev ett sök och helt plötsligt såg jag att ett apotek hade det i lager. Det blev en tur dit med bilen. Efter den turen tog jag och utförde ett tjänsteärende och köpte en present till en medarbetare som fyller 60 år och som ska firas nästa vecka.
På vägen tillbaka ringde jag min underbara man som var sugen på lunch. Det blev en tur till favoritstället där de serverar hemlagad mat 2.0.
Tillbaka på jobbet blev det full fart på listan med uppgifterna som står i kö för att utföras.
Ikväll blir det som vanligt en tur till stallet och fixa med den finaste fyrbenta vännen.
Han haltar inte i skritt men i trav syns det att han inte är helt OK.
Omskoning till aluminiumskor vecka 9 kommer att behöva göras inför att "mr A" kommer. Hur det blir efter det vet jag inte men det är väl då jag behöver besluta mig hur ridlivet fortsätter för min del och hur livet forsätter för lilla hästens del.
