Resdag norrut

Idag lämnar vi landet i söder för att åka norrut. En sammanfattning av dessa dagar är att man vet inte förrän man sitter upp och rider en stund om det är rätt häst man rider på eller inte. Jag inser att man alltid kan rida till, förbättra en häst till det bättre och att hästarna kan ändra beteende. Det var riktigt kul att rida olika hästar så det vill jag gärna göra om. Min blivande häst måste vara en som inte bryr sig vare sig om det prasslar i busken bredvid arenan, någon startar en häcksax eller något annat konstigt ljud som uppstår, i vart fall inte just där den är van att gå. Jag förstår att om jag kommer att möta en älg i skogen kan hästen reagera. Sen måste den vara mjuk att sitta på. 

Märkte att både kondisen och styrkan efter min ankelbrott har gjort att jag blir väldigt fort trött och att mina skänklar är svaga. Nu gäller det att börja träna. Start redan idag. 

Vi var tidigt på flygplatsen. Det blev tid för shopping och kaffe.  Planet var försenat så det blev en längre väntan än tänkt. Vi var dock glada över att det inte var strejk.

Efter boarding fick vi stå ytterligare 10 minuter och vänta.

När vi kom iväg kunde vi se den vackra Lissabon försvinna därnere.

Min underbara man väntade tålmodigt på flygplatsen. Hemma möttes jag av en glad hund och Fina rosor på borden.

Utflykt till landet

Sista dagen i sadeln idag. Började med lilla B. Vi har tekniska problem det innefattar att hästen t.ex. Försvinner ut i volten utan att jag, tycker jag, vill ditåt. Vi skrittade, travade och galopperade allt vad tyglarna höll för.

Sen åkte vi mot landet och till en uppfödare för att se på hans hästar. Vi körde på små vägar och kom vilse. Hittade en riktigt bra restaurang och intog en middag där. Fantastiskt gott.

Vidare på vägen visade det sig att jag och S har åkt här för många år sedan då S var i Potugal en hel månad. Så småningom kom vi fram. Vi tittade på små föl och åringar. 

Fick prova en jättetrevlig Palomino. Var som en soffa att sitta på men galoppfattningarna blev ett riktigt slitjobb. Travarbetet fungerade jättebra. Hästen Reagerade också för prassel i buskarna utanför arenan. Det var naturligtvis för att jag tappade fokus på ridningen, slutade göra saker och blir rädd och då utnyttjar hästen detta mot mig. Det blev en liten tur utanför arenan och det gick bra. 

På kvällen åkte vi tillbaka och hamnade i söndagsköerna. Det blev en öl på hotellet och mycket prat innan vi skiljdes åt denna gång.

Dags att packa väskan. Imorgon tidig start och vår resa är slut för denna gång.

Köerna lika långa en söndagkväll till Lissabon som vardagseftermiddag i närheten av Stockholm.

Många turer

Vaknade till en disig dag men diset lättade och det blev en behaglig dag. Luftfuktigheten var 74% och det märktes. Lite bastukänsla.

Vi fick en Lissabon guidning à la Yellow Buses, fast med A vid ratten. Det är en fantastisk stad.

Efter rundturen åkte vi till lilla kafét för att dricka kaffe. Det är fascinerande gott kaffe som serveras. Provade en ny kaka. 

 

Med energikurvan på topp iväg till stallet. Jag satt upp på Scarbump och C på Överdriverskan. Det gick inte så bra för mig. Det blev lite läskigt kände jag när lilla hästen lättade lite fram. A fick ta över. Klev ner och bytte häst. Efter bytet gick det mycket bättre. Glömde dock galoppfattningarna kom jag på när vi åkte till hotellet.

När vi kom till hotellet drack vi öl. Smakade väldigt gott efter ansträngningen. 

Dusch och nya kläder på och vi begav oss till ner på stan. Vi skulle försöka hitta en bra restaurang.

Det blev ingen sjötunga för C och inte heller några fina räkor i omelett till mig. Jag fick som plåster på såret en tomatsallad. Funderade ett tag på att gå över till Subway. Fick bra pris på maten.

Sen hittade vi trevliga affärer som fortfarande var öppna.

C visar vinterns mode i Lissabon.

Hittade pälsklädda kavajer...

Det blev en fin väska av märket som jag älskar. Sen blev det en promenad ner till vattnet och vi gick längst kajen. 

Hittade en bar där vi tog varsin öl av olika karaktär.

Tunnelbana tillbaka till hotellet och incheckning på flyget innan det är dags att sova.

Imorgon är en ny dag.

Hingstar, hingstar, hingstar

Det blev en riddag alla kategorier. Först började jag med Scar-bump. En väldigt stor Cross Lusitano. Kändes väldigt solid och jag provade direkt allt jag kunde. Det största problemet jag fick var galoppfattningen. Svårt att sitta på men väldigt trevlig individ. Påminde mycket om Hugo på alla sätt. Så fort vi klätt av honom gick han längre in i boxen och rullade sig direkt. Såg jättenöjd ut.

Vidare till nästa häst som vi ganska snart satte in i stallet igen. Det var helt enkelt inte ens idé att spendera tid.

Lunchade och efteråt iväg till en uppfödare som hade flera hästar att prova. 

Första hingsten urtrevlig. Supertrevliga steg. Fina bakben och som en soffa att sitta på. Jag fick bara jobba så svetten lackade. Mycket ridning krävdes för att få upp energi på hästen  i ridhuset. Hade svårt att fatta galopp. A tog långpisken för att hjälpa till vilket resulterade i ett skutt men jag satt kvar. Det blev lite piff på slutet.

Nästa häst lite yngre som en orm. Inga galoppfattningar fungerade här heller. Denna var mer alert. Kände hela tiden att jag hästen var böjd till höger eller vänster. Jobbade med att räta ut och att han skulle sänka huvudet. Något mellan denna och föregående kanske vore tänkbart. Hade han en sådan? 

Jo då, fast den palominon var på ett annat ställe. Det blir att åka en bit men inte idag.

Nöjd med provridningen avslutades den med några glas vin i goda vänners sällskap inkl veterinären Bruno, som hade filat till några tänder, och roliga berättelser.

Vad jag gör imorgon? Övar galoppfattningar.....

Scarbump

Utmaningar och insikter

Blå himmel och 20 grader är en helt perfekt start på dagen. Frukost med god portugisisk kaka gör en lycklig hela dagen. Första etappen gick till portugisiska ridskolan. Såg morgonträningen. Inspirerad till tusen åkte vi till nästa stall.

Innan vi kom till stallet blev det lunchstopp. Det blev grönsakssoppa och quiche. Mums. Såg oxå goda kakor.

Mätta och belåtna fortsatte vi till stallet. Fick syn på X i stohagen. Kände inte igen henne. Nästan helt vit. Hon kom när husse visslade. Väl inne i stallet kollade vi på hästarna.

Provade en liten sto som jag kallar Överdriven. Mycket trevlig och väldigt tjejig. Bra steg och lugn, speciellt när trädgårdsmästaren startade häckklipparen. Rörde inte en min. Utmaningen var att hålla henne i samma rytm.

Efter henne blev det en herre som jag kallar för Poppe de Lux. Han var mest intresserad av tjejerna som gick i hagen bara 25 m från arenan. Svårt med fokus och piloten fick kämpa på. Kände inte riktigt mig såpass modig så jag vågade prova. Kanske imorgon. Han verkade coola ner sig ju fler hästar det kom in på arenan. Jag kom till insikt under tiden som jag såg hästen i arenan att det är inte denna typ av utmaning jag önskar.

Efter mörkrets inbrott åkte vi till hotellet, jag klädde om jag och C gick ut för att äta. Fisk som huvudrätt och en riktigt mumsig kaka fick avsluta dagens äventyr. 

Nya utmaningar och insikter blir det säkert imorgon också.

På plats

Hade en fantastisk inflygning över Lissabon. Såg många sevärdheter. 

Jag konstaterade att de byggt ut flygplatsen och att vi bussades in längst bort. Det blev en lång promenad till bagagehämtningen. Efter en lång väntan fick vi väskorna.

A väntade tålmodigt utanför. Körde oss till hotellet. 

Efter incheckning och koll av rum upptäckte jag att jag glömde mina ridstövlar i receptionen. Gick ner, tog ett glas vin och sedan blev det att gå till sängs.

Utsikt från hotellfönstret, se nedan.

Äventyret har börjat.

Söderut - igen

Efter ett par års uppehåll i resandet till Lissabon är det dags att packa väskan och dra söderut. Det skall bli så roligt att se lilla hästen igen.

Letade länge efter passet som jag hittade till slut. Det gäller att alltid lägga tillbaka saker på sin plats. Nu har jag pengar, pass och piljett.

Dags att stänga väskan och jag hoppas att ni hänger med på mitt äventyr i Portugal.

Kram