Marinlotta i sitt rätta element - Pearl Harbor och Battleship Missouri

Klockan ringde kl. 05.00 och idag var det krigshistoria som stod på agendan.

Frukost på Hula Club intogs - omelett och frukt på en tallrik. Måste säga att jag saknar Dukes buffeefrukost.

Kl. 06.05 plockade bussen upp oss. Vi satt längst fram i bussen och vi var omgärdade med folk från Wisconsin. Busschaffören presenterade sig som cousin Vi (han hade ett namn som ingen människa kom ihåg för det var för långt och för svårt att uttala) kom från Samoa. Han var störtkul. Underbar humor. T.ex. finns det många ABC-affärer (59 till antalet varav 49 finns i själva staden Honolulu). Han berättade att ABC står för bl.a. Aloha Bring Cash (troligtvis Hawaiiansk humor),

Han berättade också vad vi skulle se, hur vi la upp vårt besök på marinbasen på bästa sätt. Det finns bl.a. en ubåt från andra världskriget som kallas för Bowgird. Det var den ubåten som sänkte flest (44 st) fiendefartyg. Det visade sig att det fanns många minnesstenar över ubåtar som aldrig kom tillbaka från sina uppdrag också.

Det var starkt att åka ut till Arizona Memorial. Minnesstenarna från de andra sänkta fartygen fanns också utmed vägen dit. Tänk att det ligger 1100 lik kvar i Battleship Arizona. Det finns 7 överlevande kvar som kommer och visar sig, signar böcker och skakar hand utanför shopen. Vi träffade två av dem denna dag.

Efter detta åkte vi bussen till Battleship Missouri med sin historia. Japan kapitulerade på detta skepp. Vi fick en veteran som hade haft värvning på skeppet som guide. Han tackade Sverige för Boforskanonerna som finns på skeppet. Fick också veta hur detta skepp kunde vara med i filmen Battleship där bl.a. Alexander Skarsgård har en roll som befälshavare på ett av skeppen.

Honolulu - rundtur med Trolley

Vi gick upp supertidigt för att få en riktigt skön strandpromenad lite för oss själva. 06.30 var vi redan vid strandlinjen men det var 15 surfare också ute i vattnet och en del asiater som stod och fotograferade till höger och vänster både sig själva, månen, soluppgången, löpare som sprang utmed stranden, en del som verkade även övernatta nere på stranden.

Det blev frukost när vi kom tillbaka på Dukes, vi fick ett trevligt bord med utsikt över havet. Beslutade oss för att vara kvar på stranden idag. Det fungerade fram till kl 13 då solen gassade ner på våra solstolar.

Vi klädde på oss och gav oss ut för att ta den där trolleyn som var gratis att åka med. Den kom och vi hoppade på. Den körde en runda runt hela Honolulu och chaffören berättade om vad vi såg på vägen. Han frågade var vi var ifrån. Ett par från UK, vi från Sverige och paret bredvid oss från Arizona.
Chaffören stannade trolleyn under en monkeytree och tog fram sin ukulele och sjöng

Welcome to my hometown....

Vi satt kvar på bussen ända tills den hade gått ett helt varv runt stan och jag tog dessa kort.

En gammal fyr

är det inte Hawaii 5-0 HQ ?

Märkliga växter 

Vattenverket HQ

Militärernas hotell

Big Circle Tour - ön runt med guide

Upp tidigt på morgonen för att hinna äta frukost kl. 06.30. Dukes öppnar 7 så det blev frukost en trappa upp på Hula Grill. Eftersom vi var vana vid buffeen så blev vi lite överraskade att det bara var en tallrik med varmt och en tallrik med frukt för det var så långt som våra frukostbiljetter räckte.

Snabb promenad till mötesplatsen. Det som förvånade oss mest att det var väldigt mycket folk på gatorna redan vid den här tiden på dagen. Dessutom många asiater som var uppe och promenerade ute.

Vi träffade ett par från New Mexico, en man som jobbade på jordbruksdepartementet i USA och hans fru och doter. Vi satt nära varandra i bussen och pratade en del. Det var förövrigt 12 personer som åkte tillsammans. Chaffören var vår guide och berättade massor med historia om ön, pekade ut intressanta platser, stannade ofta så vi kunde gå ut och titta.

Vi såg mycket natur, tempel, ananasplantage, räkodling, stora vågor - en händelserik dag med andra ord. Vi kom hem nöjda och trötta.

Tempel kopia från Kyoto - en 100 års gåva från Japan

Kinahatten kallas ön utanför som man ser i horisonten

Utanför Dole ananasplantagen - supergoda ananas fanns det här

Strandliv

Det är lätt att anpassa sig till den nya tiden. Idag blev det sovmorgon. Ringde till dottern och gratulerade henne på födelsedagen.

Det jobbigaste med sommar och sol är att man måste smörja in sig för att inte se ut som en kräfta. Det fantastiska med detta hotell är att de har både beachbag och strandhandukar till varje gäst. Det fanns underbara solstolar att välja på och vi valde naturligtvis en i skuggan av palmerna. Vi gick ner i vattnet men det var bara en av oss som badade, och det var inte jag. Hujedamig så kallt!!! Den andra som badade sa att det var varmt men jag höll ögonen öppna ifall något isflak skulle komma flytande förbi. Smög bort till poolen men det var inte varmare där heller. Att sitta och titta på surfing och badliv är inte dumt heller så det blev en hel timme i solstolen. Efter det en promenad utefter hela strandlinjen i skuggan så gott som det gick. På tillbakavägen blev det ett kaffestopp på Starbucks.

Kvällsmiddagen intogs på NOBU en favorit hos mig och min kusin. Vi åt bara sushi trots servitrisens försök att peka på kall rätt före och varm rätt efter sushin. Vi satsade istället de pengarna på ett riktigt gott glas sake. Den var hur god som helst.

Sängdags tidigt eftersom vi skulle på en heldagsutflykt morgonen därpå runt hela ön Ohau.

Waikkiki beach 

I paradiset

Vaknade upp och tittade ut genom fönstret och såg den fantastiska stranden rakt nedanför oss. De hängivna surfarna var redan ute och väntade på den perfekta vågen.

Första dagen är alltid spännande. Vi åt frukost på Dukes som hade buffe. Det blev omelett och massor med frukter. Ananasen var oerhört god och visade sig vara odlad på Hawaii.  Efter detta blev det utflyktsbokning hos aktivitetsbokaren. Vi bokade bord också på tre olika restauranger.

Lunchen intogs på hotellbalkongen (wraps, ananas och iste). Sen blev det att parkera sig i en solstol under palmerna. Sven badade men jag kände att det var lite väl kyligt i havet. Efter en timme gick vi upp och jag var rosa som en räka trots att jag smorde in mig med +50 solskydd.

Efter duschen var vi på väg till vår första aktivitet BIG KAHUNA LUAU - Familjefest i regnskogen. Vi var alla kusiner i bussen och vi åkte upp en bit i bergen ovanför Honolulu. Vi välkomnades med en krans och drinken Mai Tai. Vi fick lära oss att dansa hula, spela ukulele, binda leia-krans (blommor på tråd) och fick en tatuering som naturligtvis gick att tvätta bort. Vi hade 5 drinkbiljetter men det lyckades vi inte förbruka.

Middagen bestod av polynesisk mat som var jättegod och underhållning i form av dans. Efter festen blev vi hemkörda av kusin Martino.

Kurs i Leia-tillverkning

The travelling pink suitcase - Den resande rosa resväskan

Det var dags igen att packa den rosa resväskan för en resa till Hawaii. Tack och lov har jag en väninna som kommer med bra inlägg om vad som är bra att ta med sig. Naturligtvis hann klockan bli mer än midnatt innan jag blev färdigpackad.

Tidigt iväg till flygplatsen. Flygrutten skulle vara Stockholm - Köpenhamn - San Fransisco - Honolulu. Oron för bytet i Köpenhamn som var 45 minuter gick bra. Flygresan mellan Köpenhamn och San Fransisco kändes som en evighet. Flygturen till Hawaii på 6 timmar var en skakig historia. Tur var satt en lättpratad dam brevid ossfrån Virginia. Här fick jag chansen att öva mig på "small talk" som jag lärt mig på Londonresan. Hon har hus på ön Ohau.  Hennes kusin var i marinen och bodde just nu i huset. Hon hade tre adopterade barn och den yngsta var 7 år. Hon var hemmafru så hon kunde ta hand om barnen. Det var maken som försörjde familjen.

 På så sätt blev det en lungnande känsla eftersom hon sa att det är såhär det är över Stilla Havet.

Vi blev mottagna med blomsterkrans och tog en shuttle till hotellet där vi blev väl mottagna. Vi stöp i säng efter 26 timmars resa hit.

En kommande händelserik vecka

Körde maken till tåget imorse kl. 05.30. Väl hemkommen så funderade jag på om jag skulle åka till jobbet trots att klockan bara var 06.05. Eftersom jag hade tittat lite på SuperBowl 50 så hade jag inte fått många timmars sömn så jag beslöt mig för att sova 2 timmar till och ställde klockan.

På kvällen var det dags för PT-träningen. Denna gången blev det ett boxpass. Det var superjobbigt. Vid dessa tillfällen så måste jag påminna mig själv om varför jag gör det - för min hälsas skull, för att orka med de kommande vandringsturerna men även för att vågen ska visa färre kilon. Vill inte utöva någon balansakt som nedan.

Imorgon blir det dressyrträning. Har övat under veckan så jag hoppas att det ska gå bra. Jag ska dessutom göra mina stretchövningar som jag fick med mig efter förra veckas träning.

London tur och retur

Jag går en kurs som jag påbörjade hösten 2015. Den är totalt 17 dagar och pågår fram till mars 2016. Varje träff handlar om ett specifikt ämne. I slutet av januari 2016 var det dags för den internationella delen så gruppen åkte till London. Vi bodde på en privat klubb i det fina området Chelsea.

Klubben var från början en kvinnoklubb och man kunde nästa känna det genom att titta på alla fina tavlor samt inredning.

Vi hade fantastiska föreläsare. Vi fick många nyttiga kunskaper till oss och nu gäller det att förvalta allt detta. Det var kurs från morgon till kväll. Vi hade totalt under fem dagar 6 timmar fria aktiviteter. Lagom att gå och handla "måste ha" saker.

Klubben låg inte så långt från en park och när vädret gjorde det möjligt (inte regnade) blev det ungefär en timmes promenad på morgonen. Trots detta var det en stark uppförsbacke när det blev dags för PT-träningen denna måndagskväll. Magen känns som en ballong och jag har haft lite ont i den. Funderar på om det är de 5 goda dagarna som är orsaken.

Nu är det bara tillbaka till hjulspåren och köra vidare på träningen och maten. Målet är att klara South West Path i Cornwall.