Ankomst Stockholm - återhämtning påbörjad

 

Emilia, 3 månader på dagen

Antonia och Emilia har kommit till Stockholm efter en lång färd med bil från Kalix. De njuter av varmt väder och Antonia har haft möjlighet att gå till tandläkaren. Tur att hon fick överta min tid. Tyvärr finns det ingen tandläkare att få tag på i Kalix med omnejd.

Skönt att resan gått bra och att de kan vila upp sig. Antonia och Henrik har tagit paus i sitt förhållande och de behöver vara ifrån varandra för att kunna tänka på var sitt håll.

Henrik ska åka till Paris nästa vecka och de ska höras veckan därpå för att diskutera om förhållandet ska fortsätta eller om de ska separera.

Inga lätta beslut för den lilla familjen. 

Sven och jag kan bara lyssna och hjälpa till så gott det går. Tur att vi fick tag på professionell hjälp som dottern kan prata med och reda ut sina känslor, tankar och problem. 

Sven håller i den lilla trötta flickan.

Besök från norr

 Sven tog flyget imorse och åkte till Luleå. På flygplatsen blev han upplockad av Antonia och Emilia. 

De körde ner till Umeå för att övernatta och besöka Patrik. 

Emilia har vuxit sen sist jag såg henne. 

Veckan som kommer behöver Antonia all stöd och hjälp hon kan få. Bland annat har jag bokat in henne på min tandläkartid. Det är tydligen ont om tandläkare i norr. Vår gamla bil, Volvon Oh Mighty Crist,  behöver putsas upp både utvändigt och invändigt. Vima och Lambros är absolut den bästa att ta hand om bilen. 

Så glad att umgås med Antonia. Det måste bli några turer till mormor också så hon får se lilla Emilia.

Omstart

 

Det finns tillfällen då man behöver en omstart. Jag har gjort några omstarter de senaste 10 åren och den mest lyckade på motionssidan var när C-19 etablerade sig i landet och allt blev nedstängt början av 2020. Gick 4 km varje dag förutom på helgen då det blev lite mer än en runda runt en sjö.

2021 blev det en motgång då lilla hästen blev halt höger fram den 23 juni (en egen historia) då tappade jag motivationen. Motivationen kom tillbaka oktober 2021 då hästen blev friskförklarad. 

Efter senaste ridlägret juli 2022 inser jag hur mycket kondition, uthållighet och styrka jag har tappat. Att rida kräver uthållighet, kondition och även styrka. USB stickorna är redo att köra igång träningsprogrammet från online gymmet, sen är det bara att planera lunchen bättre och knata runt en sjö ca 4 km. Att äta lågkolhydratkost läggs ovanpå allt detta. Det gäller att ha en strategi och god planering för att lyckas.

 Vart denna omstart leder vet jag ej idag men jag ska göra mitt allra bästa!

Målet är att vara  i bättre form igen slutet av 2022. Allt för att kunna fortsätta att göra det jag tycker är roligast på fritiden - att rida dressyr. Tänk om man kunde börja tävla igen....... 

Korv1en

 

Då har pärlan blivit genomgången, besiktigad, rekonditionerad och redo att köras igen. Det är bara att cabba ner, vrida upp ljudet på radion och ge sig ut på vägen. 

Nya insikter

 När jag såg detta tvitterinlägg blev jag så imponerad av balansakten i sig. Läste samma dag att om man inte kan balansera på en fot i 10s minst så förkortar man sitt liv 10 år.

Samma kväll var jag hos min mamma på Polhemsgården. Att se henne ligga i sängen och bli smalare och svagare är hemskt. Jag vill definitivt göra förändringen att inte hamna i samma situation.

En intressant kurs som jag går nu heter Riders Reboot med David. Allra först ska vi bedöma vår stressnivå. I materialet såg jag en intressant bild.

Detta får en att inse direkt att ett långt stressigt liv är inte direkt hälsosamt.

En viss stress är hälsosamt men att leva ständigt ett under stress är definitivt inte bra.

Jag gjorde stresstestet som vi fick på kursen så får vi se vad jag får för återkoppling på detta.

Jag läser också en annan bok om att träna ska vara starkt kul. Där hittade jag ett nytt tips som jag inte sett tidigare, att microträna. Det finns ju massor med minuter som man kanske inte gör något specielt mer än väntar. Bara några dagar senare lyssnade jag på Kropp och Själ (program på P1) som pratade om microträning.

Det verkar som att min plan om att börja skapa mitt nya liv med hälsosammare mat, träning och ett mindre stressigt liv har börjat ta form och börjar nu.

Väldigt skönt att jag har faktiskt färre engagemang i föreningsliv m.m. och numer kan fokusera på det som är viktigast, min underbara man, dotter och dotterdotter, hästen och min hälsa.

Liten blir större

 Att döpa ett litet barn är inte lätt, det finns så många namn att välja på.

Det är bestämt att den lilla bebben heter Emilia. 

Hon ska döpas i Kalix kyrka den 17 september. Det ser både jag och min underbara man fram emot. Om man skulle kunna bestämma väder så önskar jag att det just den dagen blir en fantastisk höstdag med vackra färger.

Hon växer och när hon var hos oss i juli så började hon le. Hon är nu 2 1/2 månad. Jag har förstått på dottern att hon sover, äter och håller föräldrarna sysselsatta hela dagarna. Tur är att hon sover längre perioder på nätterna.

Hon har  precis fått alla vaccinsprutor en bebis ska ha. Det är tur att forskningen går framåt och att vaccin framställs mot nya virus som uppkommer och gamla som behöver hållas i schack och helst utrotas.

Hon är väldigt söt när hon sover. Sömn i denna ålder ska vara minst 15 timmar men det är inte alla dagar som hon sover så många timmar. Det är roligt att följa hennes utveckling. Det jag minns mest från dotterns uppväxt är att hon var jättesnäll, alltid jättesnäll. Hoppas Emilia har ärvt det från henne.